Gah, jag är redan trött på Jobbcenter. Jag gillar verkligen inte såna saker, de leder ingenvart. Man ska alltså sitta där i två timmar och söka jobb. Men nu lever vi i en stad där det inte dyker upp nya jobb dagligen så det känns onödigt att vara på Jobbcenter fyra dagar i veckan och kolla igenom samma annonser om och om igen. När jag gör grejer så måste jag verkligen känna att det finns nån meningen med det hela, annars blir jag omotiverad och då mår jag inte bra av att göra det.
Jag förstår faktiskt varför många arbetslösa människor blir "lata" med jobbsökandet efter ett tag. I början var jag faktiskt rätt aktiv och kollade ganska ofta, skickade till och med in ett par ansökningar här och där. Men nu när jag känner att det är helt onödigt så ger jag snart fan i det... Jag får leva på socbidrag eller nåt fram till nästa höst då jag (förmodligen) börjar plugga på universitet.
Som jag sa till Malin igår, jag har börjat tvivla lite på vilka åldrar jag ska inrikta mig. Jag vet att jag vill bli lärare, och en del andra säger att jag skulle passa som det, men jag vet som sagt inte vilka åldrar. Först var jag ganska övertygad om att inrikta mig på gymnasieelever men nu känns det faktiskt lite lockande att de yngre. Dels är barn roliga att jobba med tycker jag, dels vill jag kunna vara en lärare som ger barnen motivation att fortsätta plugga. När jag började lågstadiet så hade jag ingen bra lärare, och när man går skolans tre första år med en dålig lärare så förstör det motivationen. Så det vore kul att kunna vara en bra lärare för småttingar.
Jaja, jag lär dra snart.
Jag måste skita innan. Kul att veta va?
Usch, det är känns inte som en bra dag... Jag får glädja mig åt att Teresia ska sova över imorgon, det blir desto mysigare :)
Puss och kram. Men ingen jävla skumbanan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar