Teresia, du är visst fin!
Nån dag ska jag skriva ett helt blogginlägg om alla bra saker med dig :D
lördag 8 november 2008
fredag 7 november 2008
Fuckyes!
Både skojigt och tråkigt på G idag. Mamma åker hem ikväll, vilket förstås är trist. Jag hinner i alla fall träffa Lucas en liten sväng innan de åker iväg.
Men senare ska jag inte bara träffa Teresia, hon ska sova över. Jag har svårt att begripa hur mysigt det kommer bli! Det är för storslaget för att greppa :O Vi ska dessutom spela Alfapet! Det är jag ganska duktig på om jag minns rätt. Det får bli min hämnd för alla gånger hon kittlar mig, alla gånger hon vunnit i kortspel och så vidare. Payback time! Förmodligen ska vi ut på en promenad också :)
Jag har förresten tänkt på det här med promenader. Det är inte alltid kul att vara ute och gå, speciellt inte när det regnar, men inte fan är det kul att sitta inne och kolla ut mot det dåliga vädret heller. Då kan man lika gärna ge sig ut, bli blöt för att sedan komma in i värmen. Då uppskattar man sitt hem istället för att sitta inne och vara hjärndöd och beklaga sig över att det är så trist överallt. Det är likadant med semestrar. Man tänker att det ska bli så skönt att komma bort en stund, men i slutet av semestern brukar man längta hem.
En liten sak som jag tycker om är att ta av sig strumporna efter en lång dag. Det är nog rätt viktigt att försöka hitta småsaker som är sköna.
Ikväll behöver jag dock inte glädjas åt småsaker, för Teresia ska sova över, och det är en stoooor sak att glädjas över!
Men senare ska jag inte bara träffa Teresia, hon ska sova över. Jag har svårt att begripa hur mysigt det kommer bli! Det är för storslaget för att greppa :O Vi ska dessutom spela Alfapet! Det är jag ganska duktig på om jag minns rätt. Det får bli min hämnd för alla gånger hon kittlar mig, alla gånger hon vunnit i kortspel och så vidare. Payback time! Förmodligen ska vi ut på en promenad också :)
Jag har förresten tänkt på det här med promenader. Det är inte alltid kul att vara ute och gå, speciellt inte när det regnar, men inte fan är det kul att sitta inne och kolla ut mot det dåliga vädret heller. Då kan man lika gärna ge sig ut, bli blöt för att sedan komma in i värmen. Då uppskattar man sitt hem istället för att sitta inne och vara hjärndöd och beklaga sig över att det är så trist överallt. Det är likadant med semestrar. Man tänker att det ska bli så skönt att komma bort en stund, men i slutet av semestern brukar man längta hem.
En liten sak som jag tycker om är att ta av sig strumporna efter en lång dag. Det är nog rätt viktigt att försöka hitta småsaker som är sköna.
Ikväll behöver jag dock inte glädjas åt småsaker, för Teresia ska sova över, och det är en stoooor sak att glädjas över!
torsdag 6 november 2008
Robin tjatig :D
Det är otroligt hur mycket skräp man har på datorn. Jag har rensat lite och kommit upp till 2 gb av värdelöst skit: låtar man aldrig lyssnar på, bilder som folk skickat, gamla program m.m...
Jahaja... Jag saknar Teresia. Jag känner mig så klängig, haha. Det enda jag tänker på vissa stunder är hur mycket jag saknar henne och då har jag så svårt att komma på andra grejer att säga eller göra. Jag vill verkligen inte trötta ut henne så jag får försöka komma på nåt botemedel, åtminstone fram till imorgon då hon ska sova här. Det är verkligen det enda som cirkulerar i huvudet just nu och jag kan inte hela tiden säga att jag längtar. Hihi!
Jag saknar henne! Saknar saknar saknar, längtar längtar längtar! Så, nu har jag tjatat ut mig lite grann :D
Jahaja... Jag saknar Teresia. Jag känner mig så klängig, haha. Det enda jag tänker på vissa stunder är hur mycket jag saknar henne och då har jag så svårt att komma på andra grejer att säga eller göra. Jag vill verkligen inte trötta ut henne så jag får försöka komma på nåt botemedel, åtminstone fram till imorgon då hon ska sova här. Det är verkligen det enda som cirkulerar i huvudet just nu och jag kan inte hela tiden säga att jag längtar. Hihi!
Jag saknar henne! Saknar saknar saknar, längtar längtar längtar! Så, nu har jag tjatat ut mig lite grann :D
Ihihihih
Ovanligt längesen jag skrev i bloggen... Hm hm.
Mamma har varit här sen i söndags. Det har varit kul även om jag sprungit mellan olika ställen hela tiden. Det är trevligt att både mamma och pappa befinner sig i samma hem just nu. Annars saknar man minst en av dem. Det vore kul om mamma och syskonen kunde flytta till Köping... Det vore perfekt. Nåja.
Jag har träffat Teresia en del. Hon är mysig. Hon är definitionen av mysig. Och imorgon ska mysmänniskan sova över, iiiih :D Ni fattar inte hur glad jag är :D :D Jag måste springa i taket tror jag, ih xD
Klarar inte ens av att sitta still :D
Godnatt! Det är visserligen 12 timmar kvar tills jag går och lägger mig men ändå
Mamma har varit här sen i söndags. Det har varit kul även om jag sprungit mellan olika ställen hela tiden. Det är trevligt att både mamma och pappa befinner sig i samma hem just nu. Annars saknar man minst en av dem. Det vore kul om mamma och syskonen kunde flytta till Köping... Det vore perfekt. Nåja.
Jag har träffat Teresia en del. Hon är mysig. Hon är definitionen av mysig. Och imorgon ska mysmänniskan sova över, iiiih :D Ni fattar inte hur glad jag är :D :D Jag måste springa i taket tror jag, ih xD
Klarar inte ens av att sitta still :D
Godnatt! Det är visserligen 12 timmar kvar tills jag går och lägger mig men ändå
söndag 2 november 2008
Rubrik
Du bör läsa föregående inlägg för att förstå vad jag snackar om nu.
Eller så nämner jag kort att jag har problem att skriva berättelser på grund av tider.
På natten kan jag fokusera, det kan jag inte på dan, men jag vill inte sitta uppe hela nätterna. Bla bla, jag var ganska pessimistisk tror jag. Men idag gav jag mig själv en liten knäpp på näsan som sagt. Jag vaknade tidigt så jag satte mig vid datorn redan kl 6.45 eller nåt sånt. Jag började skriva. Det gick ganska bra. Så det verkar som att jag kan göra nåt kreativt med mina sömnproblem. Jag brukar ändå vakna för tidigt. Då kan jag använda det till att skriva istället. Jag orkade fokusera i drygt en timme sedan började det kännas som dag och då gick det inte. Det går fortfarande inte, vilket är anledningen till att detta inlägg känns ovanligt rörigt. Men en timme är bättre än inget.
Nåja, nu ska jag spela
Eller så nämner jag kort att jag har problem att skriva berättelser på grund av tider.
På natten kan jag fokusera, det kan jag inte på dan, men jag vill inte sitta uppe hela nätterna. Bla bla, jag var ganska pessimistisk tror jag. Men idag gav jag mig själv en liten knäpp på näsan som sagt. Jag vaknade tidigt så jag satte mig vid datorn redan kl 6.45 eller nåt sånt. Jag började skriva. Det gick ganska bra. Så det verkar som att jag kan göra nåt kreativt med mina sömnproblem. Jag brukar ändå vakna för tidigt. Då kan jag använda det till att skriva istället. Jag orkade fokusera i drygt en timme sedan började det kännas som dag och då gick det inte. Det går fortfarande inte, vilket är anledningen till att detta inlägg känns ovanligt rörigt. Men en timme är bättre än inget.
Nåja, nu ska jag spela
lördag 1 november 2008
Mycket text, lite rubrik
Ska strax sova tänkte jag. Jag har varit rejält trött nästan hela dan idag. Har inte orkat så mycket. Större delen av tacokvällen kändes det som att ögonlocken var oerhört tunga. Men det var trevligt i alla fall. Gott med mat.
Imorgon kommer kanske mamma och stannar några dar. Det ska bli trevligt. Jag ska även passa på att träffa Teresia om tillfälle ges mellan jag möter mamma på station och Teresia ska träffa Elin. Vi får väl se. Jag hoppas i alla fall vi hinner träffas, speciellt eftersom vi inte har träffats idag. Det är alltid svårt att klara en dag men det är ännu svårare att klara två dar utan Teresia.
Jag har insett en sak som ger upphov till sömnproblem under vissa stunder i livet. Det började i 15-årsåldern då jag fann ett intresse och behov i att uttrycka mig skriftligt. Som ikväll ungefär: jag var (är) trött men ändå startade jag datorn bara för att få skriva av mig lite. Under mina kreativa perioder då jag skriver berättelser så är det värst. Då pressar jag mig själv till att sitta vaken väldigt länge och bara skriva, skriva, skriva. Tyvärr är nattetid den enda tid jag verkligen kan fokusera på sådana saker... Mina psykiska problem är dessutom som värst när jag har för mycket tid att tänka, d.v.s. framför allt nattetid. Det gör det möjligt att dra slutsatsen att äkta konst faktiskt föds ur lidande, som någon vis människa har sagt.
Jag står alltså inför ett val: att leva ut min kreativa sida med den garanterade bieffekten att mitt psyke tar stryk, eller att inte leva ut min kreativa sida och kanske gå miste om en karriär som författare. Det är något jag verkligen vill, vilket kan resultera i känslan av ett misslyckande då jag inte uppnått ett av mina mål i livet. Att lägga det målet på hyllan är inget jag vill göra. Jag vill inte se förbi den önskan. Ni tycker kanske att jag borde vänja mig vid att skriva under dagtid istället. Jag har försökt men det är faktiskt helt omöjligt att producera nånting bra.
En taktik som möjligen, men bara kanske, skulle funka är att ta små perioder då jag skriver på natten. Tänk er att man jobbar nattskift eller något. Det finns minst två saker som skulle kunna stoppa en käpp i det hjulet: 1) att jag får ett riktigt jobb så att jag måste sova varje natten eller 2) att mitt tålamod och min motivation protesterar. Jag kan tänka mig att jag ger upp om jag inte skriver på ett par veckor. Jag får finslipa planen lite. Kanske ta en "nattskiftsvecka" då jag planerar och även börjar skriva för att sedan skriva resten under dagen och därefter ta ytterliggare ett "nattskift" och redigera. Det kan ju funka. Frågan då är väl snarare om jag har förmågan att av egen kraft vrida och vända på dygn fram och tillbaka.
Så länge jag inte kommer ner i en psykisk svacka kan det gå men om jag hamnar där så är det kört. Det är vääääldigt svårt att vända tillbaka till ett normalt dygn. Senast lyckades jag med Teresias hjälp (även om du inte gjorde det medvetet). Mitt i all skit som pågick såg jag ett nöje att prata med Teresia och eftersom hennes dygnsrytm var tusen gånger bättre än min så försökte jag anpassa mig lite. Nu har jag inga större problem med det, trots att jag säkerligen är lika trött... Men ändå, varje förbättring räknas ju. Jag kan för övrigt vara trött tillsammans med någon. Det är helt jävla underbart tycker jag.
Behöver jag säga att jag känner mig "kreativ"? Jag ska anteckna min idé men än så länge vill jag inte sitta uppe på natten och skriva, för jag vill fortsätta ha en Teresia-anpassad dygnsrytm. Jag kan tänka mig att senast sitta uppe till klockan 1 men absolut inte senare. Självdisciplin lär krävas. Tyvärr orkar jag inte alltid bry mig om att vara självdisciplinerad, ironiskt nog. Men nu jävlar ska jag ha disciplin! Sabrin, jag tror inte du läst såhär långt, men du kommer ihåg vår deal va? Förbättra oss själva för någon annan, mmkey? Och Teresia, du har redan hjälpt mig med mycket och du kommer säkerligen fortsätta hjälpa mig med mycket oavsett om du anstränger dig eller inte. Jag tycker om dig!
Nu får det fan vara nog! Jag ska hitta på en jävla rubrik, trycka på "spara nu"-knappen och sedan på "Publicera inlägg"-knappen. Säkert kommer jag läsa igenom texten och redigera nåt också... typiskt.
Imorgon kommer kanske mamma och stannar några dar. Det ska bli trevligt. Jag ska även passa på att träffa Teresia om tillfälle ges mellan jag möter mamma på station och Teresia ska träffa Elin. Vi får väl se. Jag hoppas i alla fall vi hinner träffas, speciellt eftersom vi inte har träffats idag. Det är alltid svårt att klara en dag men det är ännu svårare att klara två dar utan Teresia.
Jag har insett en sak som ger upphov till sömnproblem under vissa stunder i livet. Det började i 15-årsåldern då jag fann ett intresse och behov i att uttrycka mig skriftligt. Som ikväll ungefär: jag var (är) trött men ändå startade jag datorn bara för att få skriva av mig lite. Under mina kreativa perioder då jag skriver berättelser så är det värst. Då pressar jag mig själv till att sitta vaken väldigt länge och bara skriva, skriva, skriva. Tyvärr är nattetid den enda tid jag verkligen kan fokusera på sådana saker... Mina psykiska problem är dessutom som värst när jag har för mycket tid att tänka, d.v.s. framför allt nattetid. Det gör det möjligt att dra slutsatsen att äkta konst faktiskt föds ur lidande, som någon vis människa har sagt.
Jag står alltså inför ett val: att leva ut min kreativa sida med den garanterade bieffekten att mitt psyke tar stryk, eller att inte leva ut min kreativa sida och kanske gå miste om en karriär som författare. Det är något jag verkligen vill, vilket kan resultera i känslan av ett misslyckande då jag inte uppnått ett av mina mål i livet. Att lägga det målet på hyllan är inget jag vill göra. Jag vill inte se förbi den önskan. Ni tycker kanske att jag borde vänja mig vid att skriva under dagtid istället. Jag har försökt men det är faktiskt helt omöjligt att producera nånting bra.
En taktik som möjligen, men bara kanske, skulle funka är att ta små perioder då jag skriver på natten. Tänk er att man jobbar nattskift eller något. Det finns minst två saker som skulle kunna stoppa en käpp i det hjulet: 1) att jag får ett riktigt jobb så att jag måste sova varje natten eller 2) att mitt tålamod och min motivation protesterar. Jag kan tänka mig att jag ger upp om jag inte skriver på ett par veckor. Jag får finslipa planen lite. Kanske ta en "nattskiftsvecka" då jag planerar och även börjar skriva för att sedan skriva resten under dagen och därefter ta ytterliggare ett "nattskift" och redigera. Det kan ju funka. Frågan då är väl snarare om jag har förmågan att av egen kraft vrida och vända på dygn fram och tillbaka.
Så länge jag inte kommer ner i en psykisk svacka kan det gå men om jag hamnar där så är det kört. Det är vääääldigt svårt att vända tillbaka till ett normalt dygn. Senast lyckades jag med Teresias hjälp (även om du inte gjorde det medvetet). Mitt i all skit som pågick såg jag ett nöje att prata med Teresia och eftersom hennes dygnsrytm var tusen gånger bättre än min så försökte jag anpassa mig lite. Nu har jag inga större problem med det, trots att jag säkerligen är lika trött... Men ändå, varje förbättring räknas ju. Jag kan för övrigt vara trött tillsammans med någon. Det är helt jävla underbart tycker jag.
Behöver jag säga att jag känner mig "kreativ"? Jag ska anteckna min idé men än så länge vill jag inte sitta uppe på natten och skriva, för jag vill fortsätta ha en Teresia-anpassad dygnsrytm. Jag kan tänka mig att senast sitta uppe till klockan 1 men absolut inte senare. Självdisciplin lär krävas. Tyvärr orkar jag inte alltid bry mig om att vara självdisciplinerad, ironiskt nog. Men nu jävlar ska jag ha disciplin! Sabrin, jag tror inte du läst såhär långt, men du kommer ihåg vår deal va? Förbättra oss själva för någon annan, mmkey? Och Teresia, du har redan hjälpt mig med mycket och du kommer säkerligen fortsätta hjälpa mig med mycket oavsett om du anstränger dig eller inte. Jag tycker om dig!
Nu får det fan vara nog! Jag ska hitta på en jävla rubrik, trycka på "spara nu"-knappen och sedan på "Publicera inlägg"-knappen. Säkert kommer jag läsa igenom texten och redigera nåt också... typiskt.
Skojigt ^^
Haha, jag måste berätta en sak. I torsdags kväll var jag, David, Teresia och My ute på promenad. Jag och David småbråkade som vi brukar göra, på låtsas förstås. Vid ett tillfälle tacklades jag av David och jag tyckte inte det var lämpligt att bara ta emot så jag gav tillbaka. Det blev dock lite dålig timing för när jag tacklade David så råkade han sätta ena foten på en lerig gräsmatta som dessutom lutade nedåt. Halva David gled iväg och andra halvan av David stod kvar på asfalten. Jag har aldrig sett en sån ovig människa gå ner i spagat tidigare, hahahaha. Tyvärr måste man erkänna att det såg jävligt kul ut, men David, förlåt: det var verkligen inte meningen ^^
David stod även för en annan höjdare under kvällen. My skulle demonstrera hur vig hon är. David blev uppenbart chockerad. Det såg man på honom. Det går dessvärre inte att beskriva hur jävla roligt det såg ut men det var ungefär som att han såg Påven flyga på en sopborste, eller nåt.
Det var kul.
Teresia var här några timmar igår kväll. Det var mysigt. Som vanligt blev jag kittlad. Och som vanligt ramlade jag ner från sängen ett par gånger, haha.
Jaja. Ikväll blir det tacokväll. Hos Bosse, tror jag. Det ska bli kul. Och gott.
Nu ska jag spela.
David stod även för en annan höjdare under kvällen. My skulle demonstrera hur vig hon är. David blev uppenbart chockerad. Det såg man på honom. Det går dessvärre inte att beskriva hur jävla roligt det såg ut men det var ungefär som att han såg Påven flyga på en sopborste, eller nåt.
Det var kul.
Teresia var här några timmar igår kväll. Det var mysigt. Som vanligt blev jag kittlad. Och som vanligt ramlade jag ner från sängen ett par gånger, haha.
Jaja. Ikväll blir det tacokväll. Hos Bosse, tror jag. Det ska bli kul. Och gott.
Nu ska jag spela.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)