Ty jag äro en poet

Ty jag äro en poet

Jag är en liten poet,
men det,
är det bara jag som vet.

Egentligen, är jag ganska kass.
Men man får ändock försöka.

Jag når åtminstone en sådan klass,
att jag kan rimma med lass och glass.

Kunskap bör jag kanske söka
för att ordförrådet mitt utöka

/Robin, aka Fucktard, kl 23.53 den 13/5 2008

(Denna lilla dikt går rakt in i hjärtat, inte sant? Det är därför jag är så noga med att markera namn och datum, så att ingen stjäl den av mig.)

Nattetid

"As night time comes,
my soul can finally relate"

Because...

'Cuz I'm a boring little cunt

Linda har en rolig låt med en artist vars namn jag glömt. Kommer dock ihåg lite av texten:
"If I were gay, I would give you my heart
And if I were gay, you'd be my work of art
If I were gay, we would swim in romance
But I'm not gay, so get your hands outta my pants"

Something like that, jag minns inte exakt. Men rolig är den!

Kul

Pappa har varit rolig idag, hehe. Det roligaste av allt går tyvärr inte att återberätta i ord, inte helt och hållet.

Hur som helst var jag, pappa och Bosse till sjukhuset för att besöka farmor. Men hon låg och sov så vi gick tillbaka. Då var det en sjuksköterska som frågade oss om vi hittade det vi sökte. När vi kom ut från sjukhuset sa pappa; "Man borde egentligen ha sagt till den där sköterskan 'skit i det du!' och sen satt en såndär urinpåse framför hans ansikte och knockat honom så att det bara rinner ner piss, och sen lagt till 'jag bryr mig inte!' [syftar på att själv få urin i ansiktet]"

Pappas min och tonläge när han sa "Jag bryr mig inte" var så klockrent och så härligt skoningslöst på nåt vis, en sådan inlevelse. Haha, fyfan. Det kanske inte låter så kul men jag skrattade så mycket att det nästan kom några droppar piss, haha.

Söndagar

Detta är söndagsvemod.

Jag är trött på livet. Men jag orkar inte prata om det, för oavsett vad jag än säger så hjälper det mig inte på nåt sätt. Och jag skäms, även om jag kanske inte borde, över att jag mår såhär.

Valborg/sommaren

Mm... valborg. Jag är inte typen som brukar dricka mycket alkohol. Men nu har jag krökat två dar i rad och min kropp känns ganska mörbultad. Whiskeymarinerad, känner jag mig. Däremot var jag aldrig till majbrasan. Det känns uttjatat. Wow, en brasa liksom! Den ser likadan ut som ... ja, som alla brasor brukar göra.

Och förresten, nu vet inte jag hur många av mina nära som läser min blogg, men jag vill påpeka att i sommar när jag fyller år och tar studenten och allt så vill jag inte ha några prylar (okej, kanske sånt man kan ha när man flyttar hemifrån) men däremot funkar det bra med ätbara saker samt pengar, ty sådant behöver jag när jag i sommar åker till Peace & Lov i Borlänge.

Det ska fan bli härligt (om det nu blir så, jag säger inte med säkerhet förrän jag får biljetten) att se In Flames, Dark Tranquillity med fler. THE HAUNTED ser jag mest fram emot! Dem är så fucking jävla awesome, speciellt live. Jag hoppas!

Jag insåg just en sak... KISS!!! Dem ska jag se 30/5. 28 dagar kvar!

Svar till min vän

Jag ska svara på ett inlägg från Silvertaggen, "Vad skall man säga?"

Det är skönt att du inte har använt dig av de klichébetingade uttrycken när du och jag pratat, för det låter i mina ögon som nåt påtvingat (varför vet jag ej). Det har funkat bra när du frågat hur jag mår och även när du pratat lite kort om hur du haft det. Då känns det som att man ligger på samma nivå.

Jag kan bara tala för mig själv, samtidigt tror jag att många håller med mig, om att när man upplever en svår period är vetskapen om att ens vän finns tillgänglig viktigare än att denne enbart försöker peppa en. Då kan man öppna sig när man själv är redo att ta till sig av uppmuntrande ord.

Sensmoral; du behöver inte säga så mycket. Var tillgänglig, fråga lite, var lyhörd. Men det funkar som sagt också att prata lite om egna erfarenheter (så länge det inte blir för mycket).

PS. Jag kan passa på att tacka för ditt stöd, min vän. Det har betytt mycket.