Så mycket att det är tomt

Ibland är det så mycket som tynger en människas själ...

Jag vill uppmana vissa människor att välja en annan väg, men jag har gjort det förr utan att dem lyssnat. Jag orkar inte se hur ännu en handling av omtänksamhet förbises.

Jag vill hjälpa några människor som står mig nära men jag vet inte hur jag ska göra.

Jag vill berätta för vissa hur jag känner, men det kommer inte något gott ur det. Varken för dem jag vill berätta det för eller, därav, för min egen del.

Jag vill ändra på mina dåliga vanor, och jag försöker verkligen, men så fort jag stöter på en motgång så återgår jag till mitt gamla vanliga jag.

Jag vill orka genom allt, vara en stark människa för de som behöver mig, men energin och den där gnistan som krävs är svår att finna.

Jag känner inte att jag bär hela världen på mina axlar, men det känns som om min egen värld är för tung att bära själv.

Jag vill inte avsluta mitt liv, jag vill finna mitt liv.