Igår var jag till Arbetsförmedlingen på nån jävla BAS-info... Fan så värdelöst. Efter det följde jag med David upp till hans mor och hälsade på. Linda och hennes extremt feta katt Jon var där också, haha. Efter det träffade jag Sassa en kort stund och senare träffade jag Malin och det kändes verkligen att det fanns mycket att prata om. Egentligen inte om något särskilt men det blev en del saker ändå som man tog upp. Det var trevligt hur som helst.
Idag har jag träffat Teresia igen. Jag gillar att umgås med dig, Teresia. Vi kan spela kort och en massa andra spel eller bara glo på film/teve eller gå på promenad, och jag trivs jättebra trots att jag vanligtvis tycker det är ganska trista grejer. Men med rätt sällskap så blir det kul ändå tydligen :) Sorgligt att jag förlorar 9 gånger av 10 bara. Snyft. Haha. Jag försöker skylla bort mig men hon köper inte mina dåliga ursäkter. Förstår inte varför hon inte tror mig när jag säger att jag låter henne vinna, bara för att vara snäll :D
Jag inser nu att när man verkligen är ensam så bryr man sig inte så mycket om den känslan - inte jag i alla fall - men när man hittar någon man tycker om, då känner man sig verkligen ensam de stunder man inte har den personen omkring. Ungefär som att man inte kan sakna något förrän man vet hur bra det är. Nu svamlar jag nog igen. Jag orkar knappt förklara bättre. Antar att ni som känner mig förstår ändå. Det är lite förvirrande hur som helst och förmodligen har ni också upplevt den känslan.
Känner mig lite nere just nu. Men jag ser det som något positivt, för i det här fallet betyder det att jag saknar det som var så bra tidigare idag. Det är jag glad för. Det är det här som är Förvirrade Robin 2008: glad för att han mår dåligt över att en bra dag är slut.
Förvirrande va?
Men Teresia, du bör också se det som något positivt. Det finns andra stunder i livet då jag faktiskt har känt att "jag" saknas, men jag vet i alla fall att jag lever när det känns så här som det gör ikväll :)
Nåja. Brinn i helvetet alla människor som förtjänar att bli till kol. Må ni dö en plågsam död.
Och ni andra, jag hoppas ni mår bra samt att ni inte frågar mig varför jag skrev föregående mening - jag har själv inget svar. Haha, nu är det dags att säga godnatt märker jag. Adjö.
En sak till bara: nya duschtvålen, med doft av vitlök/mellanöstern, luktar fantastiskt. Mums! Du blir en ny människa efteråt, jag lovar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
om man vanligtvis tycker att vissa saker är trist men blir skojiga med en viss person, så är det ju personen det beror helt på. det innebär att teresia är helt rätt person att spela vad som helst med egentligen, det spelar ingen roll (fattaru? spelar hihihi xD)
jag började också sakna hur det var förut, även om dem känslorna är liksom omvända till vänskap, hoppas att vi kan åtminstone prata normalt nästa gång;)
Och jag tycker om att umgås med dig :)
Det var lite svårt att hänga med där, jag läser inlägget en gång till sen :p haha
Mohaha, jag är helt enkelt bättre än dig på spel. ;)
Den tvålen vill jag också ha!
Vart har du köpt den?
Sassa har fått en stänk av Osbeckshumor.
värdelös arbetslös :(
jag skulle skriva nåt jag inte minns. brava. juste
alltså när du väl träffar folk så träffar du typ tusen på en dag!
och VADÅ VITLÖK?? YMMMMIE DU LUKTAR VITLÖK
det kan vara förvirrande att vara förvirrad XD..
thats life fucking dammit.. ;D..
Men klart att man inte saknar sällskap på samma sätt som man gör när man vet hur det är. När man blir glad av att vara med en speciell person.
Skicka en kommentar