Korv och makaroner är inte så jättegott men det har ingenting med inlägget att göra...

Det här har varit en dag då motivationen sprungit ned till minus. Jag tror jag känner mig för liten i världen, eller att världen i mitt lilla huvud är för stor. Jag vet inte. Jag vet inte ens om jag vet för mycket eller för lite. Försöker förgäves ruska av mig känslan av meningslöshet. Saker och ting är inte meningslösa, det vet jag, men ändå känns det så. Jag tror jag saknar något, eller någon.

Även om chansen finns att jag kan få det jag saknar, vill jag inte skynda fram och förstöra det.

Idag gick jag runt i Köping. Ända från Ica Nibble längs Ringvägen förbi McDonald's och Willy:s bort till Zigenarbacken ungefär, ned mot Folkets Hus, förbi Kabbeskolan, längs Å-promenaden och hem igen. Det tog mig två timmar, nästan. Jag letade efter ett ställe där jag kunde sitta helt själv, fri från omvärlden och alla jävla insekter som vill bita mig, men jag hittade inget. Det känns ungefär lika otillfredställande som att släppa en fis och få lite mer på köpet...

Jag har ont i ryggen och magen och lite grann någonstans däremellan. Min sinnesstämning matchar min t-shirt... Den är grå som en hösthimmel.