Nånting

Det är gott med kakor.

Idag måste jag kontakta Arbetsförmedlingen och visa hur det går med arbetssökandet. Jag har bara skickat en enda jobbansökan, men det är bättre än inget, och dessutom kan jag inte göra så mycket mer när allting kräver erfarenhet, utbildning och/eller körkort. Ska sitta och glo igenom Platsbanken och några andra länkar idag och se om jag hittar nåt... Det känns dock föga troligt.

Vi ska även städa lite grann idag. Det är inte jättekul, men det känns skönt efteråt. Jag ska få pengar av Truck, samt träffa Teresia en liten stund om tid finnes, vilket faktiskt skulle vara väldigt trevligt och underlättande. Jag tycker nämligen att det tar på psyket att sitta och leta jobb i några timmar för att hela tiden se att jag inte är kvalificerad till ett enda. Då känns det hopplöst, som att jag aldrig kommer hitta ett jobb och därmed aldrig få en bra ekonomi.

Jag vill faktiskt flytta hemifrån. Inte för att jag otrivs hemma eller vill flytta ifrån pappa eller nåt sånt. Antar att jag bara vill ha ett eget ställe, vara självständig och så vidare... Om jag får råd så kommer jag faktiskt lägga mycket energi på att inreda stället på ett snyggt sätt. Jag skulle även se till att städa oftare än vad jag gjort i mitt rum, för efter senaste storstädningen här inne så märkte jag att jag trivs mycket bättre. Jag sover till och med bättre. I och för sig inte mycket bättre men ändå någonting. Varje förbättring räknas och välkomnas.

Men så återkommer vi till det här med jobb och pengar...

Och nu fick jag en obehaglig déjà vu-känsla.

Jag undrar en sak: är mina blogginlägg långa och jobbiga att läsa? Under tiden jag skriver så tänker jag åtminstone på skitmånga saker, men jag tror inte allt kommer med. Och om jag läser igenom mina egna inlägg så minns jag det mesta, så det går snabbt att läsa.

Nåväl. Adjö.