Det var ju bra, det

Jag känner för att göra något konstnärligt. Jag känner för att låsa in mig och bara lyssna på musik i ett par högtalare. Jag känner för att ... inte känna nånting. Bara vända in-och-ut på allt vad som finns inom mig, men aldrig blotta mig för någon - enbart göra mig av med avfallet som ligger och ruttnar i djupet.

Men, jag är för trött för att göra något konstnärligt. Jag kan inte låsa in mig och lyssna på musik i ett par högtalare för min stereo är trasig och jag har inga batterier till min mp3. Det stör mig faktiskt väldigt mycket, jag blir stressad. Jag kan inte låta bli att känna något. Eller ja, det är komplicerat. Just nu känner jag egentligen inget, förutom en tomhet som fyller mig. Jag vill känna en lättnad, som en följd av att jag inte känner något. Förstår ni? Komplicerat som sagt.

Usch.