Sociopat

Det är för jävligt hur vissa människor har haft det i sina liv, och jag tycker det är intressant (alternativt förvirrande) att pendla mellan avsky och förståelse för vissa av dessa människor.

Den jag syftar på har innerst inne ett gott hjärta, det kan man märka genom att han verkligen tar hand om dem han älskar - men psyket har kraschat, skulle man kunna säga. Kort sagt har hans liv varit ganska instabilt, då han varit ensam i världen sedan han var 18 år och bott i bland annat några östeuropeiska stater, Ryssland och sen de senaste sex sju åren i Sverige.

Han är en sociopat, skulle jag vilja påstå. Inte psykopat. Skillnaden är inte stor, men den finns. Psykopater är rent biologiskt störda medan sociopater blivit blivit störda orsakat av något som t.ex. uppfostran, traumatiska upplevelser etc. Mannen jag talar om har sett krig, mord, organiserad brottslighet, korruption, extrem fattigdom m.m. Dessutom har båda hans föräldrar dött inom loppet av 40 dagar samt några barn i hans släkt innan dess, så, jag har en viss förståelse för honom även om han för tillfället gör vissa liv otrygga genom hot med våld. Men vem skulle inte bli störd?

Igår när han fick budet om sin döda mor såg jag i stort sett en död man sjunka till golvet. Han satt och pratade med Gud, och verkade nästan förbanna Guds gärningar. Det var jävligt att se människa så, och jag kan nästan känna att det var en gudagärning att denna människa lämnat ifrån sig sin pistol dagen innan... annars hade han förmodligen satt en kula i skallen på sig själv.

Det är kanske lätt att önska livet ur människor som hotar ens egen eller familjens säkerhet, men bäst vore om man egentligen önskar att sådana människor kan bli friska istället. Men för vissa har det kanske gått för långt så att det inte längre går att bota.

Men what the heck, let's be happy och titta på lite Luftens Hjältar för att minnas barndomen istället för nuet.