Rubriklöst

Imorse när jag vaknade insåg jag att eftersom vi passerat midsommar så vänder året... det blir mörkare igen. Jag vet att det går fort - tyvärr. Ärligt talat (eller skrivet, detta är ju inte röstinspelat...) så är jag osäker om huruvida jag orkar med ännu en vinter eller inte.

Sommaren är verkligen den bästa årstiden men det känns som om den snart är slut - även fast den för min del inte har börjat än. Jag har inte fått vila nånting. Direkt efter studenten åkte jag hit, och högst ett par tre dagar har jag sovit gott samtidigt som jag tar ganska mycket ansvar i och med att jag spenderat stora delar av tiden att passa min bror och städat. Resten av tiden har jag inte orkat mycket mer och därför har jag suttit vid datorn eller något annat elektroniskt. Har helt enkelt antingen för mycket eller för lite att göra.

Som jag just skrev till Linda så tror jag att människor behöver klaga på nånting. Då man inte jobbar eller sysselsätter sig med nåt annat så har man inget att klaga på, förutom sig själv. Som om hjärnan undermedvetet börjar leta fel hos en själv.

För att sammanfatta mitt senaste år (i runda slängar) så har jag pluggat stenhårt mellan augusti och juni (dessutom mått riktigt psykiskt dåligt under februari, mars och april) därefter åkt direkt hit för att dels ta mycket ansvar, dels ta emot vissa jobbiga besked och nu börjar jag dessutom jobba. Det enda mentalt avslappnande jag varit med om är Kornkonserten i februari och Kisskonserten i maj. Annars så känns varje dag som en dag då jag MÅSTE gå igenom enbart för att man har sina respektive plikter.

Det vore perfekt om sommaren blir såhär: sommarjobb på Structo tre fyra veckor, få pengar, vila några veckor, det visar sig att Structo behöver folk och ringer mig igen men denna gång erbjuds jag fast anställning. Då försvinner de ekonomiska bekymren och jag får åtminstone tid och råd att vila mig samt besöka alla i Köping. Det behövs nog.

Ibland skriver man mer än vad man planerar. Men här slutar det.

Förutom detta, "YOU SHALL NOT PASS!"

Vet inte varför jag tänkte på Gandalf mitt i allt, men det gjorde jag tydligen. Tror det kan ha med "men här slutar det"-meningen. Jag översatte det till engelska och då blev det "here but no further". Antar att det är lite fantasybetoning på den meningen. Nåja, it ends here.

"I said goodday!" - Fez